Konstgjord intelligens och verklighet

Nya former av såväl intelligens som verklighet har länge lockat innovatörer. Nu är teknikerna AI, VR och AR mogna för att kunna göra nytta. Här går vi igenom dem.

AI ser vi redan nu i digitala assistenter och självkörande bilar, VR-teknik testas i shoppingsammanhang och AR finns i form av smarta glasögon som ger bäraren visuell tillgång till kompletterande information.

Här berättar vi om de nya teknikerna som är i ropet just nu – och som sägs bli än viktigare i framtiden:

 

AI – tänkande maskiner

Artificiell intelligens (AI) har funnits med länge i teknikutvecklingen. Nu har det gått 20 år sedan schackmästaren Garry Kasparov blev besegrad av en maskinmotståndare, alltså en ”tänkande” schackdator.

Grundläggande AI bygger på att man lär en maskin att tolka text, tal eller förändringar (som ett nytt schackdrag) för att sedan utföra något som liknar mänskligt beteende.

Den mer utvecklade formen av AI, som gjort att det finns ett växande intresse att införliva det i olika applikationer, innebär att maskinen har en inbyggd ”deep learning”-förmåga. Den kan alltså på egen hand lära sig nya beteenden genom komplexa analyser – på ett sätt som liknar hur neuronerna i den mänskliga hjärnan arbetar.

Även 2016 var det en spelframgång som blev en milstolpe inom AI, när den regerande världsmästaren i det komplexa brädspelet Go besegrades av mjukvaran AlphaGo. [1] AlphaGo har utvecklats av Googles AI-företag Deep mind, och Googles nya motto är nu ”AI first”. [2]

Men AI har betydligt fler användningsområden än i speldatorer, till exempel:
Tekniken i självkörande bilar bygger på AI, åtminstone när det gäller analyser av data från kameror och radarsystem samt förmågan att fatta blixtsnabba beslut i oväntade situationer.
I mobilen kan en digital assistent med artificiell intelligens använda såväl den egna informationen (e-post, kalendrar etc.) som informationen på internet för att hjälpa användaren.
Många kundtjänstärenden kan hanteras på maskinell väg, ofta med minst lika god service som av en mänsklig medarbetare. Hotell, köpcentrum och banker är några exempel där AI-applikationer används i kundkontakter. [3]

 

VR – verkligt, fast inte på riktigt

Virtuell verklighet (VR, virtual reality) upplevs vanligtvis med speciella glasögon eller hjälmar. Tekniken används för att ge en illusion av en verklig omgivning, och användaren kan interagera med denna illusion.

Den tekniska lösningen kan sägas vara förhållandevis enkel: med två separata bilder (rörliga) luras hjärnan att se djup och tredimensionalitet. Huvudets rörelser registreras av VR-utrustningen så att man upplever att man rör sig i det virtuella rummet. Svenska Tobii är ett av de bolag som arbetar med att förfina tekniken så att det istället är ögonrörelser som styr upplevelsen. [4]

VR-tekniken användes tidigt i flygsimulatorer som en billig och säker träning för jaktplanspiloter. Den har anammats av spelindustrin, och nu dyker det upp applikationer inom vitt skilda områden:
E-handelsbjässar som Ebay, Alibaba och Asos testar VR-teknik i shoppingsammanhang. Tommy Hilfiger har satsat på att erbjuda kunderna en VR-upplevelse i sina flaggskeppsbutiker. Läs mer här.
Dagens Nyheter satsar på VR-berättande och har inlett ett samarbete med Google.
Schweiziska Mindmaze utvecklar VR-stöd för träning av stroke-patienter som i många fall tappat kontrollen över vissa kroppsdelar. Med VR-utrustning ska hjärnan luras att tro att man kan röra till exempel en icke-kontrollerad hand. [5]
Precis som i fallet med jaktplanspiloterna kan VR användas för utbildning i olika specialistyrken, och hittills har det använts för att träna bland annat militärer, gruvarbetare, kirurger och brandmän. [6]

 

AR – lite mer än verkligheten

AR står för Augmented Reality, vilket kan översättas som förstärkt eller förhöjd verklighet. Tekniken innebär att människans sinnesintryck kombineras med datorgenererade intryck i realtid. Den fysiska yttervärlden förstärks alltså av de virtuella inslagen. Under 2016 var Pokémon Go den överlägsen mest spridda applikationen med AR-inslag.

Smarta glasögon är ett exempel på hur AR kan användas för att göra nytta i praktiken. Några exempel:
Specialister inom bland annat tekniskt underhåll och service kan använda glasögonen för att få kompletterande information men ändå ha händerna fria.
En person med autism har svårt att läsa av andra människor i sociala samspel. Forskare har arbetat med en applikation som bland annat ska kunna presentera tolkningar av ansiktsuttryck i realtid. [7]
På sjukhus kan smarta glasögon användas för beslutsstöd i kritiska situationer. En läkare kan till exempel få upp information från patienternas övervakning av puls, blodtryck och syremättnad i glasögonen. [8]

Källor:
[1] Läs mer här
[2] Källa: http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/ai-first-och-3-andra-framtidssnackisar-du-maste-ha-koll-pa-6805208
[3] Läs mer här
[4] Källa: http://www.nyteknik.se/digitalisering/tobii-fyller-kassan-vaxlar-upp-vr-satsning-6802530
[5] Källa: http://www.cnet.com/news/how-virtual-reality-could-soon-help-stroke-victims-recover/
[6] Källa: http://invenio.deakin.edu.au/cisr-haptically-enabled-flaim-trainer-on-show/
[7] Läs mer här
[8] Läs mer här

Fler artiklar och intervjuer